Nytt omslag till solstorm romanen

 

Den bilden beskriver en kvinna som har kommit tillbaka till sin barndomsstad. Hon har stått ensam på en lång väg i den snöiga staden och har tänkt vad hon ska göra för att rädda sin vän. Hon tänker med återseendets vemod, glädje, ilska och rädsla i en sällsam blandning.

Kopplingen mellan bilden och roman är den staden är Kiruna som ligger i norra av Sverige och är mörk, fyller av snö på vintern. Den kvinna som heter Rebecka är en advokat och hon åkte upp direkt för att hjälpa sin närmaste vän som heter Sanna och är misstänkte av hennes brors mord som heter Viktor och han är en känd religiös präst. Rebecka kände väl dem för att de studerade tillsammans på missionskyrkan i Kiruna när hon hade studerat gymnasiet. Den långa vägen som hon står på leder till kyrkan och där har Viktor mördat. Hon vet att den vägen kanske fyller av hot och risker men hon har ett uppdrag som hon bestämmer fullgöra det till slut.

Hon står och det finns en mängd ringar som är runt omkring henne som representerar sina tankar att det är svårt att vara sin väns försvarare för att hon är en skattejurist och då ska det nog hända en konflikt med sin chef i advokat firman som är specialinriktning på skatterätt. Hon känner bryderi över sig för att hon vill hjälpa sin vän och kommer tillbaka till sitt arbete men i samma gång vill hon veta varför Viktor har dödat.

Dessa ringar också representerar Rebeckas känslor som väcker inne sitt hjärta och sin hjärna mot Viktor och mot allting på kyrkan. Hon känner sig att hon är runt omkring av många hemligheter som hon vill avslöja dem t. ex av Viktors mords sätt likadan ett rituellt mord och hans förehållande med någon kanske en manlig kön för att han aldrig har en flickvän. Hon har misstro mot pastorerna i kryckan för att de håller lovsångsmöten och vägrar att samarbeta med polisen för att hjälpa Sanna. Hon tycker att det finns ett svart papper i Viktors och patorernas liv som hon inte har visste ännu.

Den bilden har jag hittat från en länk www.da.se som koncentrerar sig på nyheter kring arbetslivets villkor, arbetsmiljö och socialförsäkringar.

En bild 

Renar

Inledning

I denna text kommer jag att informera om renar som har gjort att samer har kunnat leva i de kalla områdena längst upp i norr. Renarna är samernas stolthet och glädje. Det innebär att samiska språket, samernas historia, hela den samiska kulturen, kommer från renskötarlivet. Renen är inte bara köttproducent för samerna. Av renen får man också slöjdmaterial som horn, skinn och senor. Jag har valt att fokusera på renars ämne består av tre delar; renar, renskiljning, renen och natur.

Renar

Renar är hjortdjur. De lever i flockar(om en ren blir orolig och börjar röra på sig kan de andra renarna höra det) i de norra delarna av Norden, Ryssland och Nordamerika. I Sverige finns det ungefär 250,000 renar. Alla renar i Sverige är tamrenar (renar som är van att leva bland människor). Varje ren har en ägare.

•   Beskrivning

Rentjuren (djur av manligt kön) kallas sarv och kan väga mellan 100 och 150 kilo.

Renhonan (djur av kvinnligt kön) kallas vaja och kan väga mellan 60 och 90 kilo.

Ren unge kallas kalv och kan väga mellan 4 och 6 kilo när den föds.

Renar blir 85 till 120 centimeter höga. Älgar är dubbelt så stora.

Både sarven och vajan har horn. Renen fäller sina horn varje år. Renen päls är mycket varm för att varje hårstrå är fyllt med luft. Klövarna(en del längst fram på fot) är breda, så renen sjunker inte ner i snö eller sankmark(fuktig mark eller mark som blöt).

På vintern äter renarna mest olika lavar(svamp och alg som ett slags vattenväxt).

På sommaren äter de gräs, löv, och olika växter.

•   Kalvning

I maj varje år föder vajan sin kalv. Kalven föds i kalvningslandet som ligger i lågfjället. Där smälter solen tidigt bort snön från marken och det finns bete för vajan. Vajan och kalven behöver lugn och ro under den tiden, så renskötarna måste vakta sina renar mot allt som kan störa vajan och den nyfödda kalven.

•   Kalvmärkning

På sommaren i juni och juli samlar renskötarna ihop renarna för att märka klavarna. Renskötarna använder ofta helikopter och motorcykel för att samla djuren och driva dem till kalvmärkningshagen. Varje renägare har ett eget renmärke som är utskuret(med en kniv skär renskötaren in sitt märke i kalvens öron) i renens öron. I kalvmärkningshagen spanar (letar noggrant) man efter renkalvarna. Vajan och hennes nya kalv är märkta i båda öronen. Med en lasso fångas kalven som följer med mamman.

•   Sarvslakt

I september och oktober före renarnas parningstid sker sarvslakten. En stor mängd rentjurar slaktas. Renskötarna har god hjälp av helikopter och motorcyklar för att samla ihop alla renar. När renarna har slaktats tas köttet om hand i mobila(som kan köras mellan olika slaktplatser) slakterier. Där kontrolleras köttet och förvaras kallt tills det ska säljas. Under november och december slaktar renskötarna också många renar. Det kallas höstslakt.

Renskiljning

•   skiljning

Inför vintern delar renskötarna upp alla samebyns renar i mindre grupper. Den gruppen kallas vintergrupp som består av en eller flera familjer som hjälper med varandra på vintern att vakta renarna hela vintern.

Renarna skiljs åt i en skiljningshage. Där har varje vintergrupp ett kontor som är en egen liten del av hage. Renarna släpps in i mitten av skiljningshagen. Där fångar renägarna sina renar och drar dem till sitt kontor. Samtidigt räknas renarna. Då vet renägare hur många renar som finns.

• Flyttning

Efter skiljning flyttar renskötarna sina renar till vinterbeteslandet som är barrskogarna i öster där kan renarna beta lavar. Renarna går längs gamla flyttleder. Renskötarna följer sina djur på snöskoter. Längs flyttleden finns övernattningskojor där renskötarna kan vila. Där finns också rasthagar för renarna.

Renen och natur

•  Sameby

Alla samer har rätt att arbeta med renskötsel. Men för att få göra det måste man tillhöra en sameby. En sameby kallas det område där samebyns renar har rätt att beta. I Sverige finns olika sorters samebyar till exempel skogssamebyar och fjällsamebyar. Skogssamerna stannar med sina renar i skogslandet hela året. Fjällsamerna flyttar med sina renar mellan olika betesmarker.

•   Beter

På vintern betar renarna i barrskogarna (större område med barr träd) i öster. På sommaren betar de i fjällen i väster. Renarna betar gräs och löv nedanför kalfjällen och de betar också gräs och växter som vissnar ner varje år t.ex. plantor, blommor i björkskogen. De tycker om äta mycket svamp. Renarna äter sig feta för att klara den långa vintern. Renarna gräver fram lav under snön. Svåra vintrar kan laven täckas av is och hård snö så renarna kan inte komma åt födan. De svälter och då måste samerna ge renarna extra mat för att de ska klara sig över vintern.

•   Rovdjur

järv, björn, varg äter renar. Om renarna går mer fritt måste det vara svårare att hålla undan rovdjuren som gärna vill äta upp kalvarna.

Järvens föda består i huvudsak av renkött. Järven är därför ett fruktat djur i det samiska samhället och det rovdjur som orsakar mest skador på rennäringen. Det finns drygt 750 järvar i Sverige. 

Varg är ett hot i renskötselområdet. Det finns nu minst 350 vargar i landet. Vargen lämnar många rivskadade renar efter sig vid misslyckade anfall. Renarna reagerar (handla som svar på en upplevelse) mera på vargen än på andra rovdjur.

Björn äter renar och älgar och den kan vara en mycket aktiv jägare under renarnas kalvningstid från slutet av april till början av juni månad. Det finns omkring 3 300 björnar i Sverige.

Avslutning

Från av alla dessa fakta kan vi sammanfatta att renarna betar fritt den föda som växer i skogar och fjäll. Samerna har aldrig behövt förändra markerna för renarnas skull. Renen äter lavar. De betar också 250 olika slags gröna växter. Renens päls klarar långa kalla vintrar. Varje renägare har ett eget renmärke och på så sätt vet man som äger renen. Renskötarna använder nästan allting på renen, kött och inälvor(inre organ hos djur) blir mat. Horn, skinn och senor användas till sameslöjden och till kläder. Renskötarna använder hagar eller gärden och har god hjälp av helikopter och motorcyklar för att samla ihop renar när de ska märka kalvar eller slakta. För Samerna är det inte bara ett arbete att sköta renar, utan också ett sätt att leva. Renskötsel ger samer en stark känsla av att förvalta en gammal kultur.

Ämnesord

• Stolthet subst., 〈stolt, stolta〉 adj.

– Nöjd med sig själv.

– Ex: samer är stolta över för att det samiska språket, samernas historia och hela den samiska      kulturen, kommer från renskötarlivet.
– Renarna är samernas stolthet.
–Ex: de känner stolthet över sig.

•  Flockar subst. 〈en flock, flocken, flockar〉

– Grupp.

– Om en ren blir orolig och börjar röra på sig kan de andra renarna höra det.

– Ex. De renarna lever och flyttar i flockar.

•  Tamrenar  tam – renar

– Tam adj., 〈tam, tamt, tama〉

– Renar som är van att leva bland människor. Renar är kraftlös och kan inte skada människor.

– Ex. en tupp och en höna är tama djur.

•  Rentjuren subst., en rentjur, ren – tjur, tjur, tjuren, tjurar.

– Tjur: djur av manligt kön.

– Ren som är unge har pappa som är rentjur och kallas sarv.

– Ex. Samerna slaktar många rentjurar i september.

• Renhonan subst., en renhona, ren – hona, hona, honan, honor.

– Hona: djur av kvinnligt kön.

– Ren som är unge har mamma som är renhona och kallas vaja.

– Ex. Renhonor behöver få lugn och ro när de föder nya kalvar.

• Inälvor subst. plural ord

– Inre organ hos människor och djur.

– Ex: renskötarna använder allting på renen, kött och inälvor blir mat.

• Klövar subst., en klöv, klöven, klövar

– En del längst fram på fot.

– Ex: rens klövar är breda, så renen sjunker inte ner i snö.

Köp alltid ekologiskt

Många människor enklare skulle veta att de mår bättre fysiskt av att äta ekologisk mat men det är svårare att välja ekologiskt med begränsad ekonomi. Då kan man välja bort en del annat onödigt som man handlar för att kunna köpa bättre mat. Så jag tror verkligen att man genom medvetna val kan ändra sitt eget sätt att laga/äta mat och på så sätt kunna äta mer ekologiskt utan att det behöver bli jättemycket dyrare.

Min farmor levt ett längt liv cirka 104 år och han hade en stark, hälsosamt kropp eftersom han hade ätit goda grönsaker och frukt som odlade i sin egen bondgård direkt, han hade ätit också kött och kyckling ur djur som hade betat i samma bondgård, utan några kemiska ämnen. Min synpunkt är på den tiden fanns inte ekologiskt mat, utan det fanns goda och rena klimat och luft samt natur som all människor behöver för att leva och ha god hälsa utan att drabba av sjukdomar.

Jag tycker att det är viktigt som förälder att våga prioritera näringsrik mat, det vill säga grönsaker, frukt, ägg, fisk, kött, nötter och oljor. Hur mycket man köper ekologiskt måste bero på vilken ekonomi familjen har och vilket intresse man har. Jag personligen föredrar ekologisk mat, men jag har inte alltid råd att köpa den. Jag köper det som är billigt för säsongen och jagar extrapriser.